En fattig jul

Nu är det mindre än en vecka kvar till julafton. December månad detta år har kantats av debatter i media och sociala medier kring pepparkaksgubbar, luciatåg och Kalle Ankas Julafton. Massor av människor har bland annat upprörts så mycket över att några sekunder i en tecknad film har redigerats bort att de anser att julen är förstörd och vissa "hotar" till och med att lämna landet. Som jag ser det har vi större problem som vi borde vara riktigt upprörda över här i Sverige, kanske framför allt nu i juletider.

Barnfattigdom är ett av dem. Enligt Rädda Barnen levde 242 000 barn, dvs 12,7 %, av alla barn i Sverige i fattigdom år 2010. Detta innebär att dessa barn inte alltid har möjlighet att följa med på skolutflykter, gå till simhallen, vara med i musikskolan eller gå på bio. De löper även större risk att bli utsatta för mobbning i skolan samt löper tre gånger så stor risk att bli utsatta för våld i hemmet. Dessa barns frihet, säkerhet och framtid är något att kämpa för och barnfattigdom, lokalt och globalt, är något att uppröras över.

Något annat vi borde bli upprörda över nu när vinterkylan har slagit till är det faktum att allt fler barn och ungdomar i Sverige blir hemlösa. På sverigesradio.se förklarar man att anledningen till den ökade hemlösheten beror just på den ökade fattigdomen bland barnfamiljer de senaste tio åren. Detta är något att uppröras över.

Mitt barn kommer få fira jul i ett varmt hus med en klädd gran, äta hur mycket julmat han vill och jag har en känsla av att han kommer få massor av julklappar. Någon annans barn, någon annanstans i Sverige, kommer bara drömma om allt detta. Och det är upprörande, på riktigt.

/Moa