Annie: Ikväll får du välja bok Mamma
Jag: Hmmm...Då väljer jag...få se..
Annie: Äsch Mamma, jag vet, du kommer ändå bara välja Pricken, för det gör du alltid.
Jag: Ja, Pricken tar vi.
Annie: Suck, du tar alltid Pricken, den är sååå lång.
Jag är överförtjust i Pricken. Det är en sann klassiker av Margret Rey, från 1945. Varmt illustrerad av H.A. rey och översatt av ingen mindre än vår Astrid Lindgren.
Mamma kanin har fått nio små kaniner, alla vita förutom en, Pricken, som är brunprickig. Då Hela familjen ska till Morfar lämnas Pricken själv hemma för att inte provocera Morfar med sin olikhet. Alldeles ensam och med känslan att ingen vill ha honom bestämmer han sig för att lämna sitt hem då de andra är borta.
Pricken förmedlar en sådan värme där olikheter fokuseras och till sist avdramatiseras. Det är en viktig bok om hur det känns att inte få vara med, missförstånd och en massa kärlek och glädje.
Det är min favoritbok och jag har läst den för Annie sedan ett år tillbaka. Jag märker att hon börjar förstå den mer och mer. Jag tror att den perfekta åldern är sådär 5 år. Nu inväntar jag att rollerna snart är ombytta och att det är hon som ber mig läsa den mest varje kväll.
/Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar